Jag läste Carol Rumens recension i The Guardian och föll direkt. Nu har jag Katharine Towers diktsamling "The Remedies" på mitt läsbord och jag fortsätter att falla, fritt och djupt. En stor del av dikterna har inspirerats av Bachs Flower Remedies (homeopatiska droppar) och blommorna har fått röster.
Här några rader från Clematis (a remedy for those who dream too much)
--- in winter when I should be dead
I long for purple heat and bees.
My thoughts won't settle... O why
can't I settle for less?
Allt handlar dock inte om blommor. Här finns också ( bland annat) Nervals hummer, tankar om tinnitus, isberg och prinsessan Alexandra Amalia av Bayern som trodde att hon hade ett stor
glasflygel i sin kropp. Katharine Towers dikter är korta men innehållsrika. Tankarna virvlar och jag läser om och om igen.
if you stare in winter
at a leftover flower
in its clock of frost-
a rose, say, or a Japanese
anemone- you'll see
there's no need after all
to be afraid of dying.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar