fredag 26 februari 2016

Under vägen till paradiset

Eget foto

Jag bor på ett näs och havet är aldrig långt borta. Hjalmar Gullberg beskrev naturen här i poesi:

De höstliga fågelsträckens väg
om våren den eviga återkomstens nedåtvänd
är rastställens båge
som rör vid rosensnåren
av häger och kungsfågel i en urtid spänd.

En strandremsa bara med det låga gräset
som fåglarna valde på sin pilgrimsgång
Jag bor under vägen som går till paradiset
O, leva i ett vingbrus och dö i en sång.
Det kan inte sägas vackrare. Just nu håller våren på att bryta fram och fågelsträcken är på väg i den här riktningen igen. Ljuset har kommit tillbaka och med det också värmen. Viporna kommer snart  att stylta runt på flommarna och korna får sällskap.

I väntan på att naturen ska klä på sig lite mera färgrika kläder kan det väl passa bra att läsa om den förtrollning den utövar på människan. Jag har letat lite och nu tänker jag fördjupa mig i de här små mästerverken.


Richard Mabey har skrivit ett otal böcker om naturens under och flera av dem har blivit prisbelönade.  Det är svårt att välja men jag ska läsa "A Brush With Nature" från 2010.

Många skaffade säkert Dave Goulsons fina bok om humlor- nu kommer det snart mera. "Galen i insekter" ligger inom kort på bokhandelsdiskarna. Själv fascineras jag av insekter (men jag vill inte ha dem inomhus) och humlor, bin , sländor och fjärilar kan jag inte se mig mätt på. Skalbaggar har väl också sin tjusning ( men jag gillar inte larverna i gräsmattan och plommonvecklare är ett otyg).


Om hur det är att ta sig i långsamt mak nedför floden Themsen med mikroskop och skissblock skriver Robert Gibbings om. Tid: Andra världskrigets England. Robert Gibbings (1889-1958) var irländare och konstnär med trägravyrer som specialitet.


Gibbings kom från Cork och givetvis har han också skrivit om sin "hemflod"- River Lee.

Nu är det dags att gå ut i vårsolens glans!

5 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

jag sitter på vårt berg och kollar småkryp, använder inga gifter eller konstgödsel fin balans i trädgården, nästan inga skadeangrepp.

Hannele på Hisingen sa...

ingen sand, klippor här :)

Ingrid sa...

Hannele: det låter som det bästa sättet att sköta en trädgård. Gifter undviker jag också. Ogräs tar jag upp med handkraft . Klippor är fint, det också.

Jenny B sa...

Så fint att få se litet av hur du lever och läsa om stämningen!

Ingrid sa...

Det är en vacker plats på denna jord och jag hoppas att det alltid kommer att finnas orörd natur här.