tisdag 29 december 2015

Från SWR:s Bestenliste: en glädjande överraskning



Jag hajade till och tog nästan ett litet glädjeskutt! Michail Ossorgins (eller Osorgin) "Eine Strasse im Moskau" har hamnat på andra plats på SWR:s så kallade Bestenliste för Januari år 2016. (SWR är förkortning för Südwestrundfunk som täcker upp Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz).

Äntligen kommer mera ljus på denne förnämlige ryske författare som varit bortglömd så länge. Jag hoppas att ljuset kan leta sig till Sverige också. Det finns redan några svenska översättningar men de är av ganska gammalt datum (1930-tal).

"Eine Strasse im Moskau" har fått titeln "Den tysta gatan" på svenska och så här skrev jag om boken i maj år 2013.

 Michail Osorgin tar oss med till första världskrigets, revolutionens och sedan också inbördeskrigets Ryssland. Det är en själfull och oftast mycket sorglig berättelse med flera huvudpersoner men bokens röda tråd är hörnhuset vid den lilla gatan Sivtsev Vrajsok- det är där professorn och ornitologen Ivan Aleksandrovitj bor med sin hustru och sitt barnbarn- den vackra Tanjusja.

Naturen lever och frodas - naturbeskrivningarna är ofta så vackra- och de står i bjärt kontrast till krigets vedervärdigheter.

"Morgonen föddes, en purpurröd morgon i vit dräkt. Med mjölkvita vingar fladdrade den mot rutan".

Boken består av två delar- och kapitlen är korta och har alla sina mycket talande titlar: Det femte kortet, Svalorna flyga bort, Axios, Invaliderna....  Osorgin filosoferar med hjälp av sina karaktärer- han funderar och han genomskådar människorna- men det är ingen fördömande skildring- människor blir som de blir av en anledning och oförsonligt blir det egentligen aldrig- däremot blir det galghumoristiskt ibland och mycket rakt på sak.

En av de mera skrämmande personerna i galleriet är Savalisjin- han som verkar vara så snäll och menlös och utan riktning i livet. Han genomskådas direkt av grannen Astafjev : " Jag säger er rakt ut, att ni är en man som inte passar för det här livet. Vad är ni för en återuppbyggare? Ni har ingen riktig tro, ni är inte tillräckligt fräck, och stjäla kan ni förstås inte heller. Man kommer att hacka er till kalops och slänga er på sophögen. Och så drar ni er inte för att gå omkring och grubbla över allt möjligt. Då är det mycket bättre att dricka. En drucken man är vis." Vad det blir av Savalisjin? Han blir bödel. Han ser till att de misshagliga blir 'bokförda som utgifter'. (ett uttryck som
tjekan använde när det var fråga om att arkebusera någon.

Folk svälter, pengar har inget värde det är bara livsmedel som räknas. Man säljer allt man äger i princip för att få mat och man gör långa resor ut på landet för att proviantera. Sjukdomarna och den ständiga hungern skördar massor av liv och de som inte dör av umbäranden riskerar att rensas ut och försvinna i en massgrav. Rysslands historia är blodig och svart, svart, svart.

Genom allt detta svarta strålar dock Tanjusja och hennes farfar, ornitologen som båda lyckas klara livhanken och förståndet genom alla prövningar.

"Den tysta gatan" är en bok fylld av betraktelser och tankar- och den kan inte lämna någon oberörd.

"Det vore ju allt för enkelt, både för människorna och historien, om det bara funnes en enda sanning, som kämpade med lögnen. Det funnos två sanningar och två hedersbegrepp, som kämpade mot varandra och slagfältet var bestrött med lik av de ärligaste och bästa".

Kan det sägas bättre? Nog är det synd att en sådan här pärla till bok ska stå där gömd och bortglömd i ett magasin. Den borde ges ut igen! För mig kommer "Den tysta gatan" att bli en av årets stora läsupplevelser- det är då ett som är säkert.


Jag noterar det tyska förlaget som har gett ut Osorgins bok : Die andere Bibliothek.
Säkert är det lönt att leta vidare deras utgivningskatalog.
 
Det finns en del senare översättningar av Osorgins verk även på engelska.


Inga kommentarer: