Sömnbesvär är en mycket irriterande ålderskrämpa- och när vinden tjuter utanför fönstren blir det dåligt med just sovandet. Det är tur att nattduksbordet är välfyllt. Under vargtimmarna har jag läst och läst ut Marilynne Robinsons roman "Gilead" och den boken har det skrivits spaltmeter om redan så jag har inte mycket att tillägga mer än att den var en av årets större läsupplevelser för mig. Jag läser och funderar - med Marilynne Robinsons texter måste man ta det långsamt. De är fyllda av ett alldeles speciellt djup och ofta läser jag meningarna om och om igen.
Gilead är en liten plats i Iowa och här tänker jag stanna för "Home" vänder blicken mot den förlorade sonen Jack Broughton som läsaren fick stifta bekantskap med i "Gilead". Jack har återvänt till sin hemstad efter tjugo år och hans far är döende, vårdad av systern Glory.
Mycket glad blev jag över att hitta Alexandra Harris "Weatherland" i brevlådan. Den röda tråden i boken är engelsk kultur under inflytande av vädret - allt börjar med den långa dikten "The Wanderer" som är skriven på anglosaxiska. Man har inte kunnat exakt tidsbestämma verket men det har gissats på någon gång mellan 600-talet och 1000-talet (efter Kristus).
and þās stānhleoþu stormas cnyssað;
hrīð hrēosende hrūsan bindeð,
wintres wōma, þonne wǫn cymeð,
20nīpeð nihtscūa, norþan onsęndeð
hrēo hæglfare hæleþum on andan.
i översättning:
Storms crash against rocky slopes,
sleet and snow fall and fetter the world,
winter howls, then darkness draws on,
the night-shadow casts gloo´m and brings
fierce hailstorms from the north to frighten men.
[105]Undergångsstämningen fyller raderna och vintern är också symbolen för en åldrande man som inväntar sin egen död. Symboliken är mäktig. Jag lär mig också att anglo-saxisk berättartradition inte gärna skildrar behagliga och varma månader som juni, juli och september- det är vintern och kylan som får allt fokus och 700- och 800-talen var genomsnittligt mycket kallare än både tidigare och senare århundraden.
I "Weatherland" blandas konst, litteratur och vädrets makter- och jag är övertygad om att Alexandra Harris gör denna blandning ytterst läsvärd och lärorik.
2 kommentarer:
Jag ser också fram emot att läsa Home, om mannen som var ett sådant orosmoment för alla omkring honom. Det skall bli bra att få se historien ur hans perspektiv.
Sedan jag kom hem från New York för en månad sedan har jag också börjat vakna ganska ofta i vargtimmen och inte kunnat somna om. Jag hoppas att du får ro och tillräckligt med sömn ändå.
Jenny B: Jag har nästan läst klart "Home" och jag är väldigt glad att Marilynne Robinson skrev Jacks historia också.
Det är inte roligt att vakna i vargtimmen- jag hoppas att det blir ett övergående ont för din del.
Skicka en kommentar