onsdag 14 januari 2015

En kvinna med blått hår


Jag kan bara hoppas och tro att Rabih Alameddines senaste roman "An Unnecessary Woman" snart ska komma i svensk översättning (den finns redan på norska). Kritikerrosad och finalist till National Book Award- och ja, nu har även jag läst och lärt känna den 72-åriga Aaliya Sobhi som bor ensam i en hyfsat rymlig lägenhet i Beirut.

Aaliya börjar känna sig gammal- synen är inte så bra och därför läste hon fel på hårfärgningsförpackningen och håret råkade bli klarblått . Det där blåfärgade håret hanterar hon stoiskt för hon vet och känner att hon är "annorlunda". Aaliya är en ensam kvinna- sina halvsyskon (de flesta av dem bröder) har hon så gott som ingen kontakt med och inte heller modern träffar hon så särskilt ofta (Aaliyas far dog ung). Ett tidigt (tvångs)äktenskap slutade med skilsmässa och nu är dessutom ex-maken död- han som beskrivs som en insekt (utan sting) genom sidorna.

Som ung arbetade Aaliya i en bokhandel och nu översätter hon böcker-  till klassisk arabiska. Det är ett tidsfördriv och inget av hennes alster når någonsin offentligheten- de göms undan i ett extrarum i lägenheten. En bok som hon ägnat mycket tid åt är Sebalds "Austerlitz".  Så lever hon sitt liv mestadels förskansad i sin lägenhet tillsammans med sina poeter/författare- och ibland också kompositörer för Aaliya lyssnar nämligen gärna till klassisk musik.

Genom sidorna får vi ta del av Aaliyas tankar och funderingar- det handlar mycket om litteratur och böcker (och översättare). Det handlar också om politik och om åldrande och om att våga hävda sin rätt att vara annorlunda. Beirut var under många år en belägrad stad, en stad i krig - fylld av rädslor och elände. Aaliya sover med en kalashnikov i sängen (och hon får användning för den vid ett tillfälle).

Jag läste med pennan i hand och det blev många understrykningar och noteringar. Referenserna till litteraturens värld är väldigt inspirerande för en bokälskare!

"Joy is the anticipation of joy. Reading a fine book for the first time is as sumptuous as the first sip of orange juice that breaks the fast in Ramadan".

"This one's a keeper" deklarerade en av många recensenter. Det kan jag verkligen skriva under på. "An Unnecssary Woman" får stanna kvar på läsbordet ett tag till.

Inga kommentarer: