söndag 11 maj 2014

En dam med skinn på näsan


Blicken är intensiv på bokomslaget och jag tror inte att mycket undgick den på den tid hon levde och verkade, Mary McCarthy.

Jag hittade en "biblioteksutgallringsbok" i hyllan (bortglömd) och började läsa för att inte kunna sluta. "En katolsk flickas minnen" är Mary McCarthys självbiografi och hennes historia börjar verkligen svart och eländigt. Det går inte att föreställa sig hur det är att bli föräldralös vid sex års ålder och att få leva "på nåder" hos (elaka) släktingar.

Mary McCarthy (1912-1989) är också känd för sin roman "Gruppen" som jag väldigt gärna skulle vilja läsa om. Döm om min förvåning när jag ser att den blivit helt utgallrad från alla kommunens bibliotek och det finns då inte en överdrivet stor mängd till utlåning via fjärrlån heller. "Gruppen" borde ju ha klassikerstatus (det HAR den).

Nu börjar jag min läsning av Mary McCarthy med hennes minnen. Jadwiga Westrup och Harriet Alfons har översatt till svenska. Jadwiga Westrup (1921-1988) var en mycket flitig översättare och hade bland andra Doris Lessing, Laura Ingalls Wilder, Harper Lee och William Heinesen "i sitt stall".

4 kommentarer:

Ivo Holmqvist sa...

Jag råkar just läsa "The Fifties", Leon Edels urval av kritikern Edmund Wilsons anteckningar och dagböcker från femtiotalet, och hittar den här anteckningen: "Mary had an uncanny instinct for knowing how my mind was likely to work; she established, in a peculiar way, very close intellectual and what may be called sensibility relationships - as when we used to have dreams that paralleled one another´s." Mary McCarthy var Wilsons tredje hustru, han hennes andre man. De var gifta 1938-1946i ett äktenskap som inte sällan var stormigt.

Hon var snabb i repliken, och vass. Det hon i ett tv-program långt senare påstod om pjäsförfattaren Lillian Hellman som befann sig långt ut på vänsterkanten (hon levde samman med deckarförfattaren Dashiel Hammet, svartlistad under kommunisthetsens år) blev genast bevingat: "Every word she writes is a lie, including and and the." Det var elakt men träffande: det dramatiska avsnitt i Hellmans memoarer ”Pentimento” som sedan blev till filmen ”Julia”, med Vanessa Redgrave och Jane Fonda, hade hon inte upplevt själv fast hon gör en stor affär av sitt eget hjältemod i Wien på trettiotalet – det var ett rent plagiat, stulet från någon annans minnen.

Mary McCarthy och Lillian Hellman, båda lika eldfängda, rök ihop och det blev en utdragen rättsprocess som höll på tills Hellman avgick med döden.

Så synd och så onödigt att biblioteken rensar bort försvenskningarna av Mary McCarthys romaner. Men de är lätta att komma över på engelska, de flesta har alltid funnits i tryck sedan de gavs ut, särskilt ”The Group”.

Jadwiga Westrup var både flitig och skicklig som översättare, men så hade hon också att brås på: hennes far var diplomaten Zenon P. Westrup som skötte både utrikes ärenden, och det ärvda godset Rysdgård utanför Ystad. Han hade bemärkta föräldrar. Fadern var polacken Stanislaw Przybyszewski, Strindbergs och Edvard Munchs dryckesbroder – och inte sällan ovän – på krogen Zum schwarzen Ferkel i Berlin. Modern var den frigjorda norskan Dagny Juel som Strindberg förtalade, mördad i förtid av en älskare i Tiflis.

Om henne finns en bra biografi, ”Irrande stjärna”, och Zenon P. Westrups självbiografi ”Jag har varit i Arkadien” är läsvärd. Men allt det där visste du säkert redan…

Mrs Calloway sa...

Gruppen finns i 2 ex i mitt län. jag tror att jag väljer att läsa om den istället för Kvinnorummet som förefaller väldigt kompakt

Hanneles bokparadis sa...

vill läsa!

Ingrid sa...

Ivo Holmqvist: Jag förvånas inte alls över att Mary McCarthys äktenskap var stormigt(a). Jag läste om fejden mellan Hellman och McCarthy och minns ju också filmen som var mycket omtalad på sin tid.
Om Jadwiga Westrup visste jag inte så mycket men jag sneglade ju lite i Svenskt översättarlexikon (och Wikipedia) - nog hade hon intressanta anor. "Irrande stjärna" vill jag gärna läsa, det tipset tackar jag för liksom "Jag har varit i Arkadien.

Mrs C: Gruppen var jag nog för ung när jag läste första gången så jag vill också väldigt gärna läsa om. Det är så synd att denna fina bok blivit så styvmoderligt behandlad av många bibliotek.

Hannele: Jag köper nog boken på engelska- verkar lättare än att få tag på den svenska versionen.