Bertil Gedda (1912-1991) skrev "formfulländad lyrik, pendlande mellan klassisk skönhet och surrealistiskt speglade själstillstånd och drömstämningar".
Gedda var en produktiv diktare under tjugotalet år men 1954 verkar vara sista året han fick något publicerat.
Så här ser listan på diktsamlingarna ut:
Daggryning (1937)
Spegelbilder (1938)
Skuggspel (1939)
Över djupet (1941)
Blad ur sömnen (1942)
Gräset och vinden (1944)
Människors dag (1954)
Förtvivla ej
Vi drömde en frihetens rymd.
Den blev aldrig tänd.
Verkligheten visade oss
vår vanmakts gränd.
Vi drömde freden
i skrikande, rått tumult.
Vår dröm blev ett bristande kärl,
av tårar överfullt.
Natten blev aska.
Och stjärnorna trampades ner.
Är allt bara tomhet och död
i det som sker?
Nej, något lever nu
i dagar av undergång.
Läppar kan förstummas
men ej deras varma sång.
Det är vår tro:
att livet ger oss sitt stöd,
att sommaren skall segra
över blindhet och död.
Förtvivla ej.
Förtvivlan är nederlag.
Det finns en förtröstan
gömd i den grymmaste dag.
Från diktsamlingen "Människors dag", 1954.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar