måndag 19 september 2011

Året var 1977

I Günter Grass stora epos över 1900-talet har jag nu hunnit fram till 1977. Här vill Grass låta oss minnas Wolf Biermanns exil- år 1977 fråntogs nämligen Biermann sitt DDR-medborgarskap. Helighållandet av det fria ordet var inte något man befattade sig med i det forna Öst-Tyskland. Det fria ordet var farligt- och bäst då att förbjuda det och förfölja alla dem som vågade öppna käften.

Biermann följdes så småningom av Sarah Kirsch och Jochen Schädlich.

" En av följderna var att många (inte alla) såg sig nödsakade att ansöka om utresetillstånd från sin stat. Kunerts gav sig av tillsammans med sina katter. Med barn, böcker och husgeråd utvandrade Sarah Kirsch och Jochen Schädlich."

"Även Flundran simmade sig fri. Ack ja, och i slutet av sjuttiosju dog Charlie Chaplin. Han vaggade bort mot horisonten, gav sig helt enkelt iväg, utan att få någon efterföljare."

(sidan 239, Mitt århundrade av Günter Grass).

Böcker av Wolf Biermann i svensk översättning:

Taggtrådsharpan -1971
Fyra texter om återföreningen -1990
Daidalos fall -1992

5 kommentarer:

tant Hanneles bokparadis sa...

jag har svaga minnen

Ingrid sa...

Hannele: Mina minnen var också svaga men jag mindes mera med hjälp av Grass.

Anonym sa...

A very good idea to remind us about that time. A sad story is how much Biermann has changed. He is one of the typical examples that can make one sad. As all were "left-wing", Biermann was - left wing. It was great of him to criticise the eastern german system, and that will remain as a good thing.
But now, as german intellectuals (not Grass!) turned into "indifferent right wing" - Biermann is rather a right-wing man since that day. Biermann is, it is very sad, an opportunist. The saddest thing is - he doesn't even know it himself... Well. This is just an addition. In 1977 he was a great man. Long ago, but it is true.

Ingrid sa...

Klemperer: It is not an uncommon phenomenon...- "when the devil gets old he goes into convent" (or worse)- as the saying is. A pity it is for sure. As you say- 1977 seems such a long time ago now.

Anonym sa...

Yes, you are right. Sad... But well, there are other, better examples too. (I thought I could write in svenska by now, but it might take a little while - reading your blog helps, that is for sure!)

kära hälsningar,

Georg