torsdag 21 oktober 2010

Tema-trio film


Tre favoritfilmer vill Lyran att vi ska berätta om. Det blir inte lätt att begränsa sig....
-
1. Full Metal Jacket- en "Vietnamfilm" från 1987 av Stanley Kubrick. Enligt mitt förmenande den bästa av alla Vietnamfilmer som har gjorts. Filmen består av två delar- del ett handlar om "basic training" och visar precis hur det går till att "göra män av pojkar"- och det är vidrigt att se men oerhört skickligt hopsatt- där finns pennalismen och utgallringen- det skoningslösa. Del två tar oss med till Vietnam- och ett krig mot en osynlig och ogripbar fiende. Vad gör vi här? Varför är vi här? Som "Joker" filmens huvudperson uttrycker det- "vi är här för att förstöra en gammal kultur".
-
2. Europa, Europa- av Agnieszka Holland. Filmen är från 1990 och handlar om den unge judiske pojken Solomons kamp för överlevnad i det tredje riket. Det är en otrolig berättelse. Med hjälp av både tur och skicklighet lyckas Solomon /Solly rädda sitt liv. Solly hamnar både hos ryssarna och hos tyskarna- han lyckas dölja sin rätta identitet och dras in i den tyska armén - han till och med blir skickad till en Hitlerjugend-skola. Filmen bygger på en verklig historia.
-
3. Gettysburg av Ronald Maxwell- från 1993 och filmen bygger på Michael Shaaras bestseller "Killer Angels". Oerhört påkostad -Ted Turner stod för finansieringen. Jag väljer den här filmen för jag, liksom många andra (säkert) har varit av den uppfattningen att det amerikanska inbördeskriget var en "lätt match" för nord-staterna och att de kammade hem den ena segern efter den andra- så var det inte alls. Slaget vid Gettysburg ägde rum tre dagar under sommaren 1863 -kriget var inne på sitt tredje år och det såg mycket dystert ut för "The army of the Potomac". Gettysburg var vändpunkten som så många hade väntat på. Slaget kostade cirka
50 000 soldater livet- det var ett oerhört blodbad. I november samma år höll Abraham Lincoln sitt allra mest berömda tal "The Gettysburg address".
-
Four score and seven years ago our fathers brought forth on this continent a new nation, conceived in liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.
Now we are engaged in a great civil war, testing whether that nation, or any nation, so conceived and so dedicated, can long endure. We are met on a great battle-field of that war. We have come to dedicate a portion of that field, as a final resting place for those who here gave their lives that that nation might live. It is altogether fitting and proper that we should do this.
-
But, in a larger sense, we can not dedicate, we can not consecrate, we can not hallow this ground. The brave men, living and dead, who struggled here, have consecrated it, far above our poor power to add or detract. The world will little note, nor long remember what we say here, but it can never forget what they did here. It is for us the living, rather, to be dedicated here to the unfinished work which they who fought here have thus far so nobly advanced. It is rather for us to be here dedicated to the great task remaining before us—that from these honored dead we take increased devotion to that cause for which they gave the last full measure of devotion—that we here highly resolve that these dead shall not have died in vain—that this nation, under God, shall have a new birth of freedom—and that government of the people, by the people, for the people, shall not perish from the earth.

Inga kommentarer: