Jag har aldrig varit i Japan och jag kan längta dit många gånger-för att se körsbärsträden blomma, för att bo på "ryokan", för att åka shinkansen och för att träffa min brevvän Etsuko som bor i Osaka.
-
I brist på "the real thing" får jag nöja mig med litteraturens värld och det är inte illa alls. Just nu läser jag "Klockans återklang" av Ozaki Hôsai- i tolkning av Lars Granström , utgiven på förlaget Bambulunden- (det är en samling haiku- och kortdikter).
-
Ozaki Hôsai blev inte gammal. Han var ofta sjuk och dessutom hade han det svårt med alkoholen. När han avled i lunginflammation år 1926 lämnade han efter sig en enda diktsamling "Taiku"- den blev ganska snabbt bortglömd men trycktes upp på nytt år 1973. Nu finns flera av Hôsais dikter i svensk översättning och har alldeles nyligen getts ut förlaget Bambulunden.
-
Varje gång hon kommer för att hämta
vatten
stör hon pilträdets skugga
-
Dagens slöa myggor
fastnar i gårdagens nyheter
-
Jag ringer i klockan
och vilar i klockans återklang.
-
Det är enkelt, sparsmakat- med humor och med stark iakttagelseförmåga. Jag njuter av varje dikt.
2 kommentarer:
På tal om japansk litteratur läste jag en roman av Osamu Dazai för ett tag sedan som jag tyckte mycket om även om det var en väldigt dålig översättning. Känner du till honom??
Bokstödet: Nej, Osamu Dazai känner jag inte till- och du ska ha tack för tipset. Jag ser att det finns minst en bok av honom översatt till svenska- men det är jobbigt att läsa dåliga översättningar- jag ska kolla lite på Amazon också!!
Skicka en kommentar