fredag 26 mars 2010

An Exact Replica of a Figment of My Imagination av Elizabeth McCracken



Elizabeth McCracken's bok är en kärleksförklaring- och en stor och stark sådan- till ett barn som dog innan födseln.

-

Elizabeth från Massachusetts möter sin blivande man Edward från England ganska sent i livet- båda två har fört (och för) kringflackande liv- men de beslutar sig för att "flacka" tillsammans- och bosätter sig i Frankrike. Till bådas stora glädje blir Elizabeth med barn tämligen omgående och allt fokuseras nu på "Pudding" som den lille ofödde kallas. -

Detta är historien om "Pudding" och det ofattbara som hände.

-

Det här är en mycket stark berättelse skriven med svart humor- och med stor ömhet och känslighet på samma gång.

" I want a book that acknowledges that life goes on but that death goes on, too, that a person who is dead is a long, long story. You move on from it, but the death will never disappear from view. Your friends may say, Time heals all wounds. No, it doesn't, but eventually you'll feel better. You'll be yourself again. Your child will still be dead." Och- så säger Elizabeth McCracken:

"I'm not ready for my first child to fade into history".

Boken handlar också om hur vänner och bekanta betedde sig när de fick det sorgliga beskedet om "Pudding", den handlar om läkare och barnmorskor- om språk- och viss kulturförbistring, om byråkrati- men framför allt skildrar den utsattheten och känslan av absolut maktlöshet inför döden. Elizabeth skriver om Auden's dikt "About suffering they were never wrong, the Old Masters... (som handlar om Ikaros ) hon söker tröst och förklaring-

"I don't even know what I would have wanted someone to say. Not: It will be better. Not: You don't think you'll live through this, but you will. Maybe: Tomorrow you will spontaneously combust. Tomorrow, finally your misery will turn to wax and heat and you will burn and melt till nothing is left in your chair but a greasy, childless smudge. That might have comforted me."

-

Elizabeth McCracken har skrivit en vacker och trösterik och (tro det eller ej) bitvis humoristisk bok om ett älskat barns död. Mycket läsvärd.

Inga kommentarer: