måndag 14 december 2009

En trio med Ryszard Kapuscinski





Den här trion finns i min bokhylla. Ryszard Kapuscinski är en helt otroligt fin berättare. Han var journalist men hans penna är inte journalistens- den är förvisso författarens.
-
"The Shadow of the Sun" handlar om Afrika- den gåtfulla kontinenten som Kapuscinski reste genom och bodde i under många år- speciellt på 50-talet. "The Shadow of the Sun" inleds med hans erfarenheter av Ghana - 1958. Boken slutar i Eritrea. Kapuscinski reser på många olika sätt- till fots, med tåg- med buss... aldrig blir det tråkigt. Han sätter fingret på många ömma punkter i sina skildringar av de stater han vistas i. Hela boken är en enda historielektion- en mycket poetisk och underhållande sådan.
-
Imperiet är en otäck bok. Mycket otäck. Det här ämnet känner Kapuscinski för- på ett speciellt sätt, tror jag-skildringen av det stora landet i öster- Sovjetunionen. Kapuscinski börjar sin berättelse med att skriva om sitt första möte med "imperiet"- år 1939... i september- mötet ägde rum i staden Pinsk. Svält, fattigdom, elände- och kyla- is och kyla- så minns barnet Ryszard sin tillvaro i den rysk-ockuperade staden.
-
Kapuscinski återvänder till Imperiet flera gånger under de kommande åren- år 1958 blir det en resa med transsibiriska järnvägen - om sträckan Omsk-Novosibirsk skriver han "Ingen väg, blott hemska berg och raviner".
-
Armenierna känner Kapuscinski särskilt för- deras förhållande till böcker är speciellt intressant. "Böckernas öden är armeniernas historia. När armenierna förföljdes och övermannades reagerade de på två olika sätt: somliga gick upp i bergen och gömde sig i grottorna, andra gav sig ut i världen, emigrerade till alla världsdelar. Båda kategorierna tog med sig armeniska böcker på vägen. Eftersom vandrarna lämnade Armenien till fots delades somliga handskrifter som var alltför tunga i två delar. Respektive hälft kan ha hamnat i olika länder på jordklotet."
-
Imperiet är en bok som skildrar både det gamla Sovjetunionen och det nya Ryssland (med delrepubliker) på ett oerhört inträngande sätt.
-
"Den tvåhundramiljonhövdade nationen var tvungen att vandra i slutna led och i angiven riktning. Varje avvikelse till vänster eller höger var lika med döden".
-
Imperiet är en stark bok, en mäktig bok. Den kommer jag inte att glömma i första taget.
-
"På resa med Herodotos" har jag inte läst färdigt ännu men här går resan både i tid och i rum. "Herodotos reste för att svara på barnets fråga "Varifrån kommer skeppen vid horisonten"? Kapuscinski reser med Herodotos som ständig följeslagare... Jag är redan helt fördjupad i resan och full av beundran för Kapuscinskis sätt att skriva.

2 kommentarer:

lustigkulle sa...

Det enda jag har läst av Kapuscinski är just "På resa med Herodotos". Jag var hänförd. Hans förmåga att visa på paralleller mellan olika händelser i olika epoker - ibland ganska halsbrytande. Han hjälper en att "se".

Jag skulle vilja ha mer tid att läsa känner jag.

Ingrid sa...

Ja, hänförd är rätta ordet- det har jag verkligen också blivit av Kapuscinski.