Han var vacker som en grekisk gud- Bruce Chatwin. Jag läste allt jag kunde komma över av honom på 80-talet. Han fick mig att längta ut.... Två av hans böcker genljuder fortfarande inom mig- och jag tänker läsa om dem.
-
"Patagonien" ("Homage to Patagonia"- förmodar att han lånade titeln från Orwells bok om Katalonien)- Patagonien är en av dessa nästan gudsförgätna platser som jag har en enorm dragning till- taskigt och kallt klimat... öde....
-
"The Songlines" visst, det råder delade meningar om den här boken men jag tyckte att det var otroligt fascinerande läsning- kanske inte helt lätt att förstå för min indoktrinerade västerländska hjärna men med lite ansträngning så... i vilket fall som helst- jag vill läsa om ....
Anledningen att jag blev inspirerad till omläsning av Chatwin är att det kom ett paket böcker igår med bland annat "Drömtidens framtid"- Australien berättar- nitton noveller (Bokförlaget Tranan). Här norpar jag från baksidan:
-
" Drömtiden hör till aboriginernas skapelseberättelse. Under drömtiden vandrade världens skapare över jorden och sjöng fram växter, djur och till sist människan. Det är enligt denna folktro människans uppgift att fortsätta sjunga jorden till liv, om människan inte sjunger kommer den att sluta andas."
2 kommentarer:
Även om kritiken mot Songlines - att det är en något exotiserande och helt enkelt inte korrekt beskrivning av traditionen i fråga - väl i sak är korrekt tycker jag ändå att boken håller att läsa. Sen kan man ju ha det i bakhuvudet när man läsr boken.
Jovisst- boken är absolut läsvärd. Man får i alla fall en aning om något som åtminstone för mig var okänt.
Skicka en kommentar